Aberdeen - Ferguson bortglömda lag
När man pratar om skotsk fotboll handlar det mesta om Old Firm, Celtic och Rangers. Dessa två klubbar har historiskt sett dominerat fotbollsmiljön i det landet, så mycket att 86% av den skotska högstaligan (idag kallad Scottish Premiership) har vunnits av dessa två Glasgow-giganterna, vilket motsvarar 108 titlar av de totalt 127 som det spelats om genom historien. Samma dominans gäller resten av Skottlands nationella turneringar och tävlingar, och på grund av detta drar det till sig extra uppmärksamhet varje gång en annan klubb än Celtic eller Rangers vinner något i det brittiska landet.Nu ska vi dock prata om en klubb som inte bara vann en titel i Skottland, utan också var dominerande i Skottland under flera år och till och med ansågs vara ett av de bästa lagen i Europa. Och det känns än mer intressant av det faktum att laget tränades av en sann fotbollslegend som Sir Alex Ferguson.
Sir Alex Ferguson
Vi känner alla till Sir Alex karriär i England och hans fantastiska tid i Manchester United, men inte alla vet hur fortbollskarriären såg ut i ett tidigare skede för den store skotske tränarens. Faktum är att många glömt bort att Ferguson själv var en professionell fotbollsspelare, och en framstående sådan i Skottland. Sir Alex var en anfallare med stor poängförmåga som han visade från början på amatörnivå på Queen's Park (inte att förväxla med engelska QPR), och som han fortsatte att visa under hela sin karriär.Hans höjdpunkt i spelarkarriären var 1967 när han debuterade med det skotska landslaget och även fullbordade sin övergång till Rangers, där han skulle spela i två säsonger. 1974 gick han i pension som spelare, efter att ha spelat i Ayr United som sista klubb, och fick snabbt möjligheten att börja sin tränarkarriär med East Stirlingshire, en klubb som spelade i Skottlands andraliga. Trots att han endast var 32 år gammal när han accepterade att bli tränare för klubben visade han snabbt den starka karaktär som senare skulle känneteckna honom.
Han tränade endast East Stirlingshire i några månader innan St Mirren, som låg sämre till i ligan men historiskt sett var ett lag av högre kaliber, erbjöd honom ett kontrakt. Han skulle tillbringa fyra år hos St Mirren, där han kom att boosta karriärerna för flera av spelarena i laget, som till exempel Billy Stark (som senare skulle ansluta sig till honom i Aberdeen) och han vann First Division (namnet på andraligan på den tiden) 1977, vilket garanterade klubbens uppflyttning till skotska Premier League. 1978, efter en kontroversiell avgång från St Mirren, gick Ferguson till Aberdeen, samma jobb som han hade nekat ett år tidigare.
Anländer till Aberdeen
Sir Alex anlände till en klubb som inte var i dåligt skick, den tidigare managern Billy McNeill hade precis lämnat för Celtic efter att han lett klubben till en andraplats i ligan efter att klubben haft en flera månaders lång svit som obesegrade. Ferguson, som fortfarande var en ung tränare (36 år), hade en tuff förstasäsong där Aberdeen slutade fyra i ligan men han problem både på ett personligt plan och med övriga ledningen av laget. Hans andra säsong i Aberdeen startade inte heller bra men allt eftersom veckorna gick växte lagets prestationer successivt, till den grad att de blev ligamästare den säsongen.Fram till den punkten hade Aberdeen bara vunnit 5 titlar i sin 77-åriga historia och endast en av dessa titlar var en ligaseger, som de vann säsongen 1954/1955. Ferguson tog klubben till sin andra ligatitel, men inte den sista. Tränaren själv gick så långt som att förklara att framgången var resultatet av att spelarna trodde på honom, vilket tydligt betecknade att detta hade påverkat laget under föregående säsong. Ferguson hade vid det här laget etablerat sig i Aberdeen, och kontrollerade nu nästan varje detalj inom klubben.
Disciplin var ett grundläggande element för den skotske managern som hade mycket tydliga regler vad gällde både sportsliga och icke-sportsliga frågor, och ett sätt att interagera med pressen där han utvecklade en idé om att Glasgow-jättarna gynnades av den skotska fotbollsmiljön. På så sätt växte "vi mot alla"-mentaliteten i Aberdeen, något liknande det vi såg flera decennier senare hos tränare som Mourinho. Sir Alex hade också tagit farm och utvecklat några framtida legender inom skotsk fotboll som Alex McLeish, Gordon Strachan och Jim Leighton.
Under de följande två säsongerna dominerade Celtic återigen ligan och lämnade Fergusons lag på andra plats i ligan vid båda tillfällena, även om Aberdeen lyckades vinna den skotska cupen 1981/1982. Denna cuptitel kvalificerade dem att spela i Cupvinnarcupen 1982/1983, en turnering som skulle katapultera Aberdeen till en ny nivå.
Europeiska framgångar med Aberdeen
Fergusons lag tog sig till finalen i Cupvinnarcupen och besegrade några svåra lag på vägen, som till exempel de tyska giganterna Bayern München som de mötte i kvartsfinalen. I finalen väntade en annan gigant på dem, Real Madrid, den svåraste motståndare som ett lag kan möta på den europeisk fotbolsscenen. Den 11 maj 1983, på Göteborgs Nya Ullevi, spelades den viktigaste matchen i Aberdeens historia.Mer än 12 000 skottar gjorde resan till Sverige för att bevittna hur Fergusons lag, en mycket regnig dag, snabbt tog ledningen i matchen när Eric Black gjorde mål bara 7 minuter in i matchen. Black utnyttjade en retur från Real Madrids dåvarande målvakt Agustin (som också spelade för CD Teneriffa under deras minnesvärda period på 90-talet, mer om det någon annan gång). Real Madrid kvitterade i den 15:e minuten genom Juanito från straffpunkten.
Regnet fortsatte och planen blev sämre och sämre, vilket märktes på Real Madrids spel, som började flyta mindre bra och blev långsammare, vilket gynnade skottarna som var mer vana vid att spela under de förhållandena. Resultatet stod sig i 90 minuter och matchen gick till förlängning. I den 112:e minuten gled Mark McGhee över till vänsterkanten och fick till ett bra inlägg som avslutades av John Hewitt, som hade blivit inbytt i matchen i den 87:e minuten. Och därmed hade Aberdeen vunnit sin första europeiska titel.
Alfredo Di Stefano, Real Madrids tränare på den tiden, förklarade att "Aberdeen hade vad pengar inte kan köpa: en själ, en laganda byggd från en familj". Som om detta inte vore nog skulle Aberdeen slå Ernst Happels Hamburg i UEFA Super Cup samma år. Allt detta fick France Football att utse den skotska klubben som det bästa europeiska laget det året.
Ferguson skulle stanna i Aberdeen till 1986 (då han skrev på för Manchester United) och tog Aberdeen till ytterligare två skotska ligatitlar, samt två Scottish Cup och en Scottish League Cup-titel, vilket avslutade den mest framgångsrika periodens i klubbens historia med totalt 10 titlar på 8 år. Vad sedan Sir Alex Ferguson kom att åstadkomma i Manchester United är allmänt känt, men frågan är om inte vad han lyckades med att göra i Aberdeen inte är minst lika imponerande.