Anelka - den buttra

Att tala om Nicolas Anelka är att tala om en fantastisk spelare med stor avslutningsförmåga, kyla och teknik, men det är också att tala om en person som är lite komplicerad på grund av en personlighet som inte alla kommer överens med. Han spelade i några av de bästa klubbarna i Europa, i en karriär som till och med några av de bästa fotbollsspelarna skulle avundas. Under sin karriär såg han alltid fotboll som ett jobb och inte en passion, något han gjorde för att tjäna pengar men som inte var något han kände sig särskilt bekväm med, utan föredrog andra miljöer som till exempel skådespeleri.

Nicolas Anelka, Chelsea
©

Början på livet

Nicolas Anelka föddes den 14 mars 1979 i Le Chesnay (nu Le Chesnay-Rocquencourt), en kommun i departementet Yvelines i nord-centrala Frankrike. Hans föräldrar var invandrare från Martinique som kom till Frankrike 1974.

Redan som 4-åring började han spela för Trappes-St Quentin, en liten klubb i området, där han stannade i tio år tills han flyttade till den prestigefyllda Clairefontaine-akademin, där han bland annat mötte Louis Saha, som senare skulle komma att spela för Manchester United och Frankrikes landslag. Det tog bara ett par år på akademin innan ett av de mäktigaste lagen i Frankrike fick upp ögonen för honom, Paris Saint-Germain, där han gjorde sin professionella debut vid bara 16 års ålder.

På väg utomlands

I februari 1997, bara en dryg månad före sin 18-årsdag, skrev Anelka på för Arsenal, dit hans landsman Arsene Wenger hade anslutit några månader tidigare. Övergången var på ynka 760 tusen euro, eftersom det engelska laget förlitade sig på vissa juridiska kryphål i den senaste Bosmandomen. Under sina första sex månader i London fick han i princip ingen speltid, främst på grund av Wengers policy att utländska spelare behövde anpassa sig till engelsk fotboll. Under sin första hela säsong lyckades han dock få lite mer tid på planen och var till och med en av nyckelspelarna för att uppnå dubbeln under säsongen 1997/1998, med viktiga mål som hans första mot Manchester United eller det i FA-cupfinalen mot Newcastle.

Säsongen 1998/1999, på grund av en skada på Ian Wright, tog han sig in i Gunners startelva och utmärkte sig genom att göra 17 mål i Premier League och var klubbens bästa målskytt den säsongen, vilket gav honom utmärkelsen som turneringens bästa unga spelare. Anfallaren ansåg att hans utmärkta säsong förtjänade att belönas med ett nytt kontrakt med en löneförhöjning, något som Arsenal inte gick med på och som ledde till att Anelka lämnade för Real Madrid för 35 miljoner euro, något som gjorde honom till en av historiens dyraste värvningar vid den tiden.

Ett mycket turbulent år i Madrid

Anelka skulle få en kort men mycket turbulent vistelse i den vita klubben, både på gott och ont. Han lyckades aldrig anpassa sig särskilt bra till laget, inte heller förstå de alltid komplicerade Real Madrid-fansen eller ha bra kommunikation med tränaren Vicente del Bosque, som vanligtvis använde honom på höger sida av anfallet eftersom de primära anfallarna var Raúl och Morientes. Vid ett tillfälle vägrade han att träna med laget på grund av att han blivit utbytt, vilket ledde till att klubben straffade honom ekonomiskt och stängde av honom i 45 dagar. Den franske anfallaren gjorde några kontroversiella uttalanden om saken som han senare var tvungen att be om ursäkt för, vilket gjorde att han kunde återvända till laget.

Till sist blev resultatet av året i Real Madrid att Anelka gjorde 7 mål. Två av dem var i semifinalen i Champions League mot Bayern München, vilket tog den vita klubben till finalen, en final där fransmannen var en startspelare. Dessa två mål var höjdpunkten i hans tid i Madrid eftersom de var nyckeln till att uppnå deras åttonde Europacup/Champions League titel.

Sommaren 2000 blev Florentino Perez president för Real Madrid för första gången, vilket medförde att Figo undertecknades för en rekordavgift, så för att balansera kontona måste vissa försäljningar göras och bland dem var den av Anelka tillbaka till en av hans tidigare klubbar, PSG, för 34,5 miljoner euro, vilket gjorde att Real att återfick nästan hela investeringen de gjort i Anelka.

Globetrottern

Det året i Real Madrid var början på en lång period i hans karriär där han ständigt bytte lag. Han skulle tillbringa ett och ett halvt år i Paris Saint Germain där hans prestationer inte var särskilt enastående, trots att han hade en bra start och till och med utsågs till lagkapten. Han hade dock problem med sin tränare och det var därför han lånades ut till Liverpool i 6 månader. På Anfield gjorde han några viktiga mål men hans vistelse blev inte permanent eftersom klubben bestämde sig för att satsa på en annan anfallare, El Hadji Diouf, som just hade haft ett strålande VM med Senegal.

Anelka skulle inte lämna England utan gick istället till Manchester City som betalade 20 miljoner för att värva honom, vilket gjorde honom till den dyraste värvningen i klubbens historia vid den tidpunkten (en helt annan tid än idag), med förhoppningen att fransmannen skulle bli lagets stora stjärna. Under sin första säsong gjorde han mål mot båda sina två tidigare klubbar (Arsenal och Liverpool) och blev lagets bästa målskytt under den säsongen. På en resa till Förenade Arabemiraten bestämde han sig efter en stunds funderande för att konvertera till islam och förklarade även att han ville fortsätta spela i arablandet och inte återvända till Europa. Så blev det dock inte men vintern 2005 lämnade han City, men skrev då på för Fenerbahce i Turkiet.

Han stannade i Turkiet i bara ett och ett halvt år innan han återvände till England igen, den här gången till Bolton, där han också blev deras dyraste värvning vid den tiden. I Bolton gjorde han bra ifrån sig även om hans relation till klubben var lite märklig eftersom han vid ett par tillfällen antydde att han ville gå till en större klubb. I januari 2008 var det Chelsea som värvade honom och därmed inledde han sin längsta period i en klubb under karriären. Under sin första hela säsong med Blues (säsongen 2008/2009) ledde Didier Drogbas skada till att Anelka inte bara blev lagets bästa målskytt, och han blev till och med skyttekung i Premier League den säsongen.

År 2010 spelade Anelka en nyckelroll i Frankrikes kval till VM det året och blev uttagen av Raymond Domenechs till VM-truppen. Under turneringen hade Anelka ett gräl med tränaren som slutade med att anfallaren tvingades lämna det franska lägret, något som fick resten av laget att inte dyka upp på träningen dagen därpå i protest. Förbundet bad Anelka att göra en offentlig ursäkt, något som spelaren vägrade att göra och för detta stängdes han av från landslaget i 18 månader. Anelka svarade med att säga att han redan hade bestämt sig för att lämna det franska landslaget och att han därför tyckte att avstängningen snarast var komisk.

Nicolas Anelka när han spelade för Shanghai Shenhua
Nicolas Anelka while playing for Shanghai Shenhua
I januari 2012 lämnade Anelka Chelsea för att gå till kinesiska ligan och Shanghai Shenhua, som stod på höjden av kinesisk fotboll och värvade in många toppspelare. Anelka sa att han inte hade några erbjudanden som verkade intressanta för honom att fortsätta inom europeisk fotboll och att det var därför han åkte till Kina. Ett år senare lånades han ut i 6 månader till Juventus, där han endast spelade 3 matcher.

Sommaren 2013 sade han upp sitt kontrakt i Kina och gick till West Bromwich Albion, i vad som skulle bli hans sista återkomst som professionell fotbollsspelare till England. Hans tid i klubben var mest känd för en kontrovers om ett firande som innehöll en gest som uppfattades som antisemitisk, även om Anelka senare skulle klargöra att det var en gest som hade populariserats av en komikervän, Dieudonne. I september 2014 skrev han på för Mumbai City i Indien, där han stannade i ett par år, först som spelare och sedan som manager, innan han slutligen drog sig tillbaka från den professionella fotbollen.
Joe David är född och uppvuxen i Lagos i Nigeria och skriver hellre än bra om fotboll, gärna med inriktning på afrikanska spelare och afrikanska landslags framgångar på fotbollsplan.